Markus Lilja
När jag var liten fanns det en pojke som vi alla var extra rädda för. Hans namn var Markus Lilja, och han var lite galen. Man visste aldrig var man hade honom och man visste aldrig vem som skulle bli nästa offer. Kanske var det jag, kanske var det en kamrat som skulle terroriseras. Däremot visste man helt säkert att det var Markus som gjort något när en lärare stormade förbi på skolgården med mörk blick.
En gång när jag och Filip lekte i dungen kom den glade Markus och slog Filip i ansiktet med en brännässla. Filip blev både chockad och ledsen. Markus avslutade sitt dagsverke med den (i Åkarp) numera odödliga repliken: "SÅ GÅR DET NÄR MAN ÄR FUL!"
Ja, så går det när man är ful. Då får man en bärnnässla i ansiktet. Frågan som återstår: vilka lärdomar gör vi oss av detta?
En gång när jag och Filip lekte i dungen kom den glade Markus och slog Filip i ansiktet med en brännässla. Filip blev både chockad och ledsen. Markus avslutade sitt dagsverke med den (i Åkarp) numera odödliga repliken: "SÅ GÅR DET NÄR MAN ÄR FUL!"
Ja, så går det när man är ful. Då får man en bärnnässla i ansiktet. Frågan som återstår: vilka lärdomar gör vi oss av detta?
Kommentarer
Trackback
