att stänga sitt hjärta

Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?

Så skriver Johannes i den sjuttonde versen i det tredje kapitlet i sitt första brev. Jag är rädd att jag allt för ofta stänger mitt hjärta. Jag vet att det finns så mycket människor där ute som skulle kunna ha så mycket nytta av mitt materiella välstånd, men ändå så gör jag inget för dem. Jag vet att det finns bröder och systrar där ute som lider. Vad gör jag för dem? Om en lem lider, lider hela kroppen. Jag vet att jag egentligen skulle kunna rädda liv, men jag gör det inte. Varför? Jag vet inte. Kanske är det för att jag inte känner att det som är mitt verkligen är mitt. Känner att mina pengar i allt för stor grad kommer från föräldrarna. Tro inte att tankar som den här ständigt plågar mig. Det gör de inte. Kanske borde de det. Kanske är jag helt störd som kan slå det ifrån mig. Men hur skulle jag någonsin kunna läsa en sån här vers utan att få en klump i magen? Vad är jag för människa som behöver läsa en sån här vers för att få ont i magen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0