pressa och stressa och skaka (eller en kopp glögg)
Att vara hemma för jullov har verkligen betytt mindre input och därför mindre kreativitet i skrivandet. Träffade dock Nicko och Henrik idag och det gav mig lite inspiration måste jag säga. Henrik säger alltid så bra saker. Men har man en master både i teologi och psykologi, så bör man väl nästan säga en del bra grejer.
Nåväl. Henrik liknade människan vid en kopp med glögg idag (ja, vi drack glögg). Liksom en kopp med glögg alltid innehåller glögg, så innehåller en människa alltid en massa skit (låt oss kalla det synd hädanefter, men skit är vad det är) oavsett vad som syns utåt. Oavsett hur stadig på handen en människa än är, oavsett hur lite synder hon spiller ut över oss andra, så finns synden ändå där inne. Om glöggdrickaren pressas och stressas och skakas av yttre omständigheter kommer hon att spilla. Om samma människa får dricka i lugn och ro klarar hon sig utan spill. Men innehållet i koppen var hela tiden det samma.
Så är det också med synd. Vissa klarar att leva utan att deras synder blir särskilt synliga för andra. Jag kan nog vara en av dem. Medan andra har sina synder tapetserade utanpå kroppen. Men pressa och stressa och skaka om mig lite och du får snart ut det värsta ur mig. Du får se vad som egentligen finns i min kopp. Pressa mig lite till och du har en mördare. Jag tror verkligen att det är så.
Omständigheterna har varit goda mot mig och jag har inte gjort mig skyldig till något som är belagt med dödsstraff (inte ens i Texas!). Men Gud ser inte till vad som skvalpar ur mig. Han ser inte till det omständigheterna tvingar fram, utan till det som finns i mig. Och det han ser är inte bra. Ni ser inte att mina motiv sällan är rena, men det gör Han. Ni ser inte de onda tankar jag tänker, men det gör Han. Ni ser inte hur jag ofta sätter mig själv först, men det gör Han.
Så vad gör Gud? Han sänder sin egen son (sig själv faktiskt!) för att sona för mina (och resten av världens) synder. Han tar på sig straffet som jag borde fått. Och det är därför jag glatt och frimodigt kan gå med upprättat huvud! (Här hade ett "hallelujah" med stora bokstäver och dubbla utropstecken passat in, men jag hoppar över det för att inte skrämma känsliga läsare.)
Nåväl. Henrik liknade människan vid en kopp med glögg idag (ja, vi drack glögg). Liksom en kopp med glögg alltid innehåller glögg, så innehåller en människa alltid en massa skit (låt oss kalla det synd hädanefter, men skit är vad det är) oavsett vad som syns utåt. Oavsett hur stadig på handen en människa än är, oavsett hur lite synder hon spiller ut över oss andra, så finns synden ändå där inne. Om glöggdrickaren pressas och stressas och skakas av yttre omständigheter kommer hon att spilla. Om samma människa får dricka i lugn och ro klarar hon sig utan spill. Men innehållet i koppen var hela tiden det samma.
Så är det också med synd. Vissa klarar att leva utan att deras synder blir särskilt synliga för andra. Jag kan nog vara en av dem. Medan andra har sina synder tapetserade utanpå kroppen. Men pressa och stressa och skaka om mig lite och du får snart ut det värsta ur mig. Du får se vad som egentligen finns i min kopp. Pressa mig lite till och du har en mördare. Jag tror verkligen att det är så.
Omständigheterna har varit goda mot mig och jag har inte gjort mig skyldig till något som är belagt med dödsstraff (inte ens i Texas!). Men Gud ser inte till vad som skvalpar ur mig. Han ser inte till det omständigheterna tvingar fram, utan till det som finns i mig. Och det han ser är inte bra. Ni ser inte att mina motiv sällan är rena, men det gör Han. Ni ser inte de onda tankar jag tänker, men det gör Han. Ni ser inte hur jag ofta sätter mig själv först, men det gör Han.
Så vad gör Gud? Han sänder sin egen son (sig själv faktiskt!) för att sona för mina (och resten av världens) synder. Han tar på sig straffet som jag borde fått. Och det är därför jag glatt och frimodigt kan gå med upprättat huvud! (Här hade ett "hallelujah" med stora bokstäver och dubbla utropstecken passat in, men jag hoppar över det för att inte skrämma känsliga läsare.)
Kommentarer
Trackback
